Gillerts kennel

Norsk Lundehund

Animaliskt protein och fett är viktiga näringskällor

Att Lundehundar rekommenderas äta en fettsnål kost känner vi alla till. Likaså att de kan bli sjuka i en allvarlig mag- och tarmsjukdom som heter IL. Det är också klarlagt att Lundehundar som har insjuknat i IL inte ska äta fett under den akuta sjukdomstiden, eftersom det förvärrar sjukdomsförloppet. Däremot finns det inga klarlagda uppgifter om att friska vuxna Lundehundar och valpar bör äta en fettsnål kost för att förhindra IL vad jag har funnit. Däremot finns det uppgifter om forskare som har försökt provocera fram IL på friska hundar genom att ge dem en kost som består av rikligt med fett, utan att lyckas. Detta nämner Pia Svedberg i sin rapport från lantbruksuniversitetet om IL. Nu vill jag inte med detta sagt försvara en hög fettkonsumtion för Lundehundar. Fett är inte bra för någon att överkonsumera, men inte heller att underkonsumera.

Därför att fett också är en viktig närings- och energikälla. Hundar behöver fett för att kunna tillgodo-göra sig näringen från maten och för att lagra energi. De behöver fett för att skapa friska cellmembraner, hålla en välbalanserad hormonnivå och bygga upp ett fungerande immunförsvar. Fett skyddar också kroppen mot värmeförlust och kyla samt fungerar som en slags stötdämpare som skyddar kroppens inre organ. Fett innehåller viktiga essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer som behövs för hudens funktioner, celluppbyggnad och pälsens kondition.

Brist på fett kan leda till näringsbrist, försvagat immunförsvar, fortplantningsproblem och att hunden åldras i förtid. De problem som vi ofta först kan uppfatta och som drabbar hundar som får för lite fettsyror i kosten, är irriterad torr och mjällig hud, klåda, tunn päls och hårlösa fläckar. Andra allvarligare symtom kan vara trötthet, magsmärtor, smärtor i muskler och leder samt ojämn hjärtrytm. Med tanke på hur viktigt fett är för att hålla sig hälsosam och frisk, blir det omöjligt att minska fettinnehållet för mycket utan att det leder till hälsoproblem och sjukdomar.

Det är också viktigt att vi är noga med vilka fetter vi ger våra hundar. Till exempel är animaliska fetter naturliga för hundar vars matsmältning är anpassad för animalisk föda. Medan de vegetabiliska oljorna är onaturliga, hårt processade och bearbetade för att få den smak och konsistens de har. När ett ämne utsätts för en kraftfull bearbetning förändrar det hela dess grundstruktur till något för kroppen oigenkänligt. Hur det påverkar våra hundar på sikt vet vi inte. Eller så är det just det vi får se resultatet av nu, med alla hälsoproblem som drabbar våra hundar idag.

Om vi endast ser till fetthalten i de foder vi ger våra hundar, riskerar vi att missa alla de andra ämnena som påverkar hundens hälsotillstånd negativt. Till exempel den höga halten av kolhydrater som ofta kan vara runt 50 % i de fettfattiga fodren. Det är mycket högt för en hund som inte har kolhydrater som sin naturliga föda. Kolhydrater är ett samlingsnamn för sockerarter, stärkelse och fibrer. I kroppen omvandlas dessa till glukos och bryts ned av bukspottkörteln, som får arbeta intensivt och därigenom blir överbelastad. Dessutom är sockerarter negativt för goda tarmbakterier och utgör en grogrund för parasiter och svampar som livnär sig på dessa.

De kolhydratrika fodren utvinns vanligtvis från spannmål. Spannmål kan vara säd, t.ex. vete, korn och råg. Dessa innehåller gluten, som är ett protein som irriterar tarmslemhinnan och kan orsaka kraftiga allergiska reaktioner. Spannmål kan också vara majs, ris och tapioka som är glutenfritt, men innehåller höga halter av stärkelse. Dessutom innehåller ofta dessa foder höga halter av fibrer, vilka försvårar näringsupptaget och kan orsaka kraftiga magsmärtor. För att inte tala om alla kemiska tillsatser som torrfodren också innehåller och som kan ge upphov till smärta och allergiska reaktioner.

Inget av dessa ämnen har ingått i Lundehundens naturliga föda. På Väröya åt de fiskrens, slaktavfall, matrester och kanske en och annan levande eller död mus. Det finns inga uppgifter om att Lundehundarna hade IL, allergier, magkatarr eller hud- och pälssjukdomar där. Snarare beskrivs Lundehundarna som friska och tåliga hundar som klarade av att leva under karga och svåra förhållanden och äta av den kost som blev över.

Idag har de animaliska djurkropparna ersatts av sädesslag, gluten, växtfibrer, vegetabiliska oljor, kemiskt framställda vitaminer, mineraler och enzymer, färgämnen, smakämnen, konserveringsmedel mm. Att utfordra hundar som främst är skapade för att äta animalisk föda och animaliska fetter med foder som innehåller gluten och komplexa kolhydrater som stärkelse, är att experimentera med naturen och låta hundarna betala för detta med sjukdomar och lidanden.

Ändå är det vad vi ställer fram till våra hundar varje dag, sedan undrar vi varför de blir sjuka. Det är förstås provocerande att skriva detta och kan säkert uppfattas som mycket okänsligt, framförallt gentemot dem som har gått igenom den svåra process det innebär när våra kära hundar blir sjuka och man har gjort allt som man uppmanas att göra. Min avsikt är inte att skuldbelägga, utan att bli mer uppmärksamma på vad vi serverar våra hundar. Att tänka lite gammaldags och hur det har fungerat tidigare, under hundarnas mesta livstid. För den moderna kosten är lika modern som de moderna sjukdomarna.