Bästa tid för befruktning
Att para tiken för tidigt, alltså innan äggen har hunnit mogna, anses vara den vanligaste orsaken till att en parning inte leder till valpar. En del hävdar även att för tidig parning är en orsak till att det föds färre valpar i en kull än det normalt skulle ha gjort om tiken varit närmare äggmognad då parningen ägde rum. Detta låter rimligt med tanke på att spermierna har en begränsad överlevnadstid inne i tiken.
Det finns en utbredd uppfattning om att tikar bör paras under löpets 10:e-12:e eller 12:e-14:e dygn. Eftersom tikar löper olika länge stämmer inte detta för alla. Istället behöver man utgå från längden på löpet hos varje tik, för att kunna räkna ut den bästa tiden för befruktning. De flesta tikar har sin ägglossning i mitten av höglöpet. Sedan tar det 2-5 dagar för äggen att mogna och därefter lever varje ägg i 2-4 dagar. Hanhundens spermier kan leva i 4-6 dygn i tikens livmoder och äggledare. Detta innebär att tiken kan bli dräktig av en parning som har skett flera dagar för tidigt i förhållande till äggens mognad. Men den största chansen till befruktning sker under de sista 2-4 dagarna av höglöpet. Då har alla ägg avgått, hunnit mogna och blivit befruktningsdugliga.
Det säkraste sättet att ta reda på om tiken är nära ägglossning är att kontrollera progesteronnivån hos tiken. Det sker genom blodprov hos veterinären. Andra metoder är att göra vaginalutstryk. Då studerar man förändringen i de ytligaste cellagren i vaginalslemhinnan. Man kan också testa tikens intresse genom att låta henne träffa parningsvilliga hanhundar under uppsikt. Då ser man också hanhundens reaktion på tiken, vilket är ett bra riktmärke. Detta kan dock försvåras av att en del tikar och hanhundar kan visa intresse för parning under hela löpperioden. Så oavsett om du väljer någon av dessa metoder eller ingen av dem, så är det allra viktigaste att du lär dig känna igen din tiks löp. Det gör du bäst genom att dokumentera alla löpen och framförallt löptidens längd, vulvans svullnad, blödning och färg mm. Då får du en god inblick i tikens löpstatus och har något att jämföra med när det blir aktuellt.
När det sedan kommer till parning är en praktisk tumregel att låta tiken para sig 2-3 dagar före hon går ur löpet. Det innebär att en tik som löper i 10 dagar har sin bästa tid på dag 8-9. Medan en tik som löper i 28 dagar har sin bästa tid på dag 25-27. Samtidigt bör man vara observant så att man inte låter parning ske alltför sent. Att träffas före dessa dagar och låta hundarna umgås och bekanta sig med varandra är det mest optimala. När sedan parning äger rum, bör man låta dem para sig en gång varje eller varannan dag så länge de själva vill. Att para tiken oftare än en gång per dag är inte att rekommendera eftersom det inte har någon betydelse för befruktningen. Det snarare tömmer hanhunden på spermier och kan leda till försämrad spermakvalitet mot slutet av höglöpet, då chansen för befruktning är som störst.
För en lyckad parning och befruktning är min erfarenhet att vi behöver ge hundarna tid. Det innebär att både tikägaren och hanhundsägaren bör vara införstådda med att låta hundarna träffas flera gånger, ibland upp emot en vecka. Men det är det ju värt, med tanke på att vi ökar möjligheterna för nya Lundehundar att få komma till världen.
Källa: Hunduppfödning i teori och praktik – En handbok från Svenska Kennelklubben.